I just called to say I love you

Jag har världens bästa vänner. Här är en av dem:

När jag var liten… eller, när jag var 18 år, heter det. När jag var 18 år jobbade jag på Arlanda som Passenger Assistant på SAS. Jag hade precis tagit studenten och genomlevde min sommar med avslagna naglar och sargade knän efter ett inlinesfall.

En förmiddag fick jag ett sms av T:

                       I just called to say I love you.

Jag svarade:

                       I just called to say how much I care.

Det här var på den tiden före smarta phones, då varje sms var ett eget meddelande, och man kunde spara bara vissa meddelanden från någon, utan att behöva spara en hel konversation.

Flera dagar gick innan vi sågs, jag och T, och då var meddelandena glömda.

Flera år senare satt vi och fikade när den där låten gick upp på radion. Jag log mot henne och frågade om hon mindes våra meddelanden från sommaren efter gymnasiet.

”Ja”, sa hon, ”jag hade faktiskt kvar det meddelandet jättelänge, jag slängde det för inte så länge sen.”

”Vad roligt”, sa jag, ”jag har mitt fortfarande kvar.”

 

Leave a Comment