Paris III

← Paris II

Jag köpte ett ”Paris visite” 3-dagarskort för att slippa behöva tänka på om jag skulle gå eller ta tunnelbana så fort jag ville nånstans. Det är lättare så, och så hinner man lite mer och är lite friare i sina val av besöksmål.

Pendeln till Vincennes tog kanske 20 min. Jag klev av och blev stående på perrongen, slagen av den där känslan som man aldrig vet vad man ska göra av när två världar möts. Lisa, 31 i allra högsta grad vuxna år, möter Lisa, 19 naiva år, på en deprimerad RER-perrong 2 stationer från stan. Jag kunde inte minnas åt vilket håll jag brukade gå, allt kändes främmande på samma sätt som då så jag vände blicken mot marken och började gå på intuition. Mina fötter tog mig ut från stationen, höger mot ljudet från den svarte jazzsaxofonisten, höger igen och släppte av mig framför en skola. Jag följde viskande minnen runt ännu ett hörn och fann mig själv tveka framför en port där viskandet övergick i ekot från skrikande barn i bråk. Usch. Ett andetag av obehag, och så var det borta. Glasporten i bastant vit träram förblev stängd framför det vita stengolvet medan skuggorna i mitt minne fortsatte uppför den tillhörande trappan på andra sidan.

Vincennes är som ett östermalmiskt Sundbyberg, fast plant och mycket större. Vid närmare eftertanke är det snarare precis som Östermalm, fast i närförort med ljus parisisk arkitektur. Anyway. Jag försökte hitta min gamla port men fötterna tappade spåret ungefär halvvägs, där den mikroskopiska parken jag brukade snedda över har gjorts om till parkeringsplats, så jag gick vidare till Château de Vincennes istället och promenerade omkring där en stund.

Jag åkte vidare till stan och hade tänkt gå in i Notre-Dame, men det var lång kö fram till porten så jag skippade det. Basilikan St Eustache fyllde samma funktion – till och med bättre eftersom jag aldrig varit inne där – och det var mest tur som ledde mig dit eftersom jag gick åt totalt fel håll från metron. Man blir desorienterad i metrosystemet, det blir nog de flesta, och eftersom jag besitter talangen att kunna bli desorienterad av att blinka så finns bara ett möjligt resultat av metroresande.

Saint-Eustache

Saint-Eustache

Châtelet

Châtelet

paris

Jardin des Tuileries

Jardin des Tuileries

Jag hann med promenerande i och kring Châtelet, och genom hela Jardin des Tuileries innan det blev dags att ta pendeln till Galina och Kira. Gala mötte mig vid tåget och vi gick tillsammans och hämtade hennes 2-åriga Kira på dagis. Vi handlade och lagade middag tillsammans hemma hos dem, det tog en evighet att få i Kira maten och efter att hon somnat kom Galas make Nicholas hem. Det var första gången jag träffade honom. Senaste gången jag såg Gala var när de precis hade träffats, för 7 eller 8 år sedan, men jag hann aldrig träffa honom då. Han verkade normal och såg extremt fransk ut, det är allt jag behöver säga. Utom att han var snäll och skjutsade mig hem.

Gala hade inte förändrats mycket, annat än i utseende. Hennes himmelsfärgade ögon börjar också få skrattrynkor, det förut runda ansiktet är spetsigare och det var länge sedan hon tröståt för att hålla olyckan borta i Annecy. Vi pratade minnen, och allt som får plats mellan dem. Jag är lite ledsen att vi inte hade tid att ses mer.

När jag kom tillbaka hem till Aude hade de besök av två vänner, de satt och pratade runt det lilla soffbordet med taklampan tänd och urdruckna drinkar. I Sverige hade de haft tända ljus, filtar, benen uppvikta i soffan, musik i bakgrunden men inte här. Nej, det var ytterskorna fortfarande på fötterna, taklampa, noll mysfaktor samt politiska diskussioner. Men det verkade ändå vara deras motsvarighet till våra kvällar, stämningen var allmänt glad mjuk i kanterna, och strax efter min entré tog Aude fram ett sällskapsspel kallat Rythme and Boulet. Man klappar takten till Queens We will rock you mot bordet, varje spelare har ett kort med en gest och sedan bollas turen mellan spelarna runt bordet tills någon missar sin tur. Blanda in alkohol, koordinationsproblem och en dålig förlorare så tar spelet snart slut men kul var det.

Rythme and Boulet

Rythme and Boulet

 

Paris IV →

 

Leave a Comment