Pontus in the Park, liksom.

pocketPontus har öppnat en restaurang i Parken, och alla är alldeles till sig över det. Till sig, på ett bra sätt alltså. Inkörningen av köket genomfördes till ungefär 120 personers fascinerade tjuvkikande över axeln (in i köket) i en middagsservering för Parkens etablerade personer/organisationer/företag/random relevanta individer i måndags kväll. Maude var förstås inbjuden, och tillsammans med sin högra hand och sina repatjejer, dvs vi, siktades entrén till kl 18:30.

Kl 18:30, däremot, stod Maude och ryckte blommor ur ett blomsterarrangemang och svor inne på kontoret på HBM*. Vi andra stod i en halvcirkel på respektfullt avstånd från kniv, Maude och flygande blomdelar och tittade på under spridda tillrop av glada idéer om hur detta arrangemang, som mest påminde om en detalj i något som Michael Jackson hade kunnat skicka till en begravningsfest, mirakulöst skulle kunna förvandlas till ett ”Lycka till”. Åsa var den som, när amputeringen väl var över, stolt fick bära den säkert 30 kg tunga begravningskrukan bort till restaurangen. Alla restauranggäster kom samtidigt – vi är ju så noga med sådant här – så det blev lite kö i entrén. Skriver man från kl 18:30 i en inbjudan så har alla kommit senast 18:45, men så är vi också ett folk som älskar köer, så vad gör det.

laxrulleNu var det här den nya restaurangens första servering någonsin, så allt var inte riktigt färdigt. Den ena serveringssalen, som ligger i direkt anslutning till den vi var i – egentligen kan man inte ens beteckna dem som två olika salar – var uppenbarligen inte i bruk, där hängde sladdarna ner från taket som samlades upp vid nån sorts kassaapparater på ett bord, en installation som fullkomligt andades ”fuck it, nu kör vi”. Som hotellmänniska har man full förståelse för sådant. Herregud, jag hade blivit stumt förvånad om stället varit helt färdigt. Hur var det inte när vi öppnade första veckan på Korsika? – och då var stället ändå etablerat. Eller Serre Chevalier**? Eller HBM, som under sin första vecka haltade på en enda öppen våning, av totalt 6 stycken. Belysningen lämnade ett och annat frågetecken, och det kändes lite kalt, men man kan inte döma efter sådant i ett beundransvärt projekt som är uttalat ofärdigt.

Sammanfattningsvis kan man säga att det var precis som det skulle. Maten, som var anledningen till att vi fått komma dit, var jättebra. Inte för dyr – utom nån av förrätterna där vi inte förstod prissättningen alls, bra urval, bra smaker, bra rakt igenom.

pinthepark

Man kunde se hur personalen kämpade för att vara effektiv, men det är svårt att vara effektiv första dagen på jobbet och här hade alla sin första dag på jobbet. Jag satt och tittade på en servitör som fumlade på vid kaffebaren, det tog honom osmidigt mycket tid att hitta saker och ting. Koppen fick han leta längst efter.

2014-04-14 20.13.30När man tagit våra tallrikar efter varmrätten så hände inget mer på ett tag. Det gjorde inte oss någonting, vi hade trevligt och tänkte inte på det, men sedan efter ett tag kom Pontus fram till oss:

”Ni skrattar i alla fall.” Han log och ställde sig med en hand på min stolsrygg och en på Maudes och lutade sig lite ner. ”Det gör jag med, kan jag säga.” Han la betoning på varje stavelse, och det var inte svårt att höra vad han egentligen sa. Han gick sin väg och kom tillbaka nästan direkt:

Crème caramel”Ja, för att ni inte ska behöva vänta 50 minuter till på att det ska komma en servitris nästa gång så tar jag er beställning på efterrätt istället.”

Vi tyckte han var lite väl hård mot hur kvällen gick, för vår del i alla fall. Jag tänkte att han måste vara van vid att allt går som på räls, och att kontrasten fick honom att uppleva kvällen som lätt oattraktiv. Tänk vilken skillnad det blir, beroende på vad man jämför med.

 

 

________________________________

*HBM; Hotel by Maude.

**Läs om hur den öppningen gick till, det är en helt egen historia.

 

 

 

5 Comments

  • Åsa says:

    Mycket bra sammanfattat! Nog för att maten va fantastisk så var det bästa med kvällen att vi alla (nästan alla då 😉 ) fick umgås!! Mer sånt 😉
    Om det så krävs att jag ska bära 30 kg´s blommor varje gång…. I´m up for it – take one for the team! Maude and the girls i alla lägen 😉

  • Henriette says:

    Säger som Åsa, bra sammanfattat Lisa! Nästa gång måste vi ju prova deras champagne onsdag 😉

  • Åsa says:

    DU bär blomman Henriette !!!!!

  • Henriette says:

    Näää hur många blommor ska vi köpa liksom..?

  • Åsa says:

    MASSOR!! Jag gillar blommor !!! Nästa gång vill Raffe följa med 😉

Leave a Comment