om strumpbyxor

 

Mina strumpbyxor gick sönder, igen, och sålunda infinner sig problemet att hitta nya. Igen.

Det är inte svårt att hitta strumpbyxor, vilka som helst alltså. De finns i var och varannan klädaffär, och ofta flera hyllor med olika färger, täthet, passform och storlekar, ungefär som underkläder.

Det är underkläder.

Nu är det olyckligtvis så att ungefär 95 %* av alla dessa olika varianter som man hittar överallt har konstruerats för att göra tillvaron så obekväm som det bara går för sina bärare.

Tänk dig en liten mjuk vattenballong. Håll den i båda händerna och vrid åt varsitt håll så den ser ut som ett timglas. Observera hur de 2 halvorna nu antagit en ny form. DET är vad som händer med min och de flesta av mina vänners allmänna morfologi när vi hoppfullt drar på oss ett par strumpbyxor från, säg, Twilfit.

Man kan inte prova strumpbyxor i affären, man måste köpa dem och hoppas på det bästa. De ligger ofta vikta i ett mjukt kartongomslag, med eller utan plast runt, och vad gör man med emballaget när man packar upp dem? – Samma sak som man gör med plastpåsen man fick i kassan när man betalade jeansen, vad det nu är. Vad man inte gör är att förvara jeansen i påsen i garderoben, i alla fall inte efter att de genomgått ett par tre tvättar.

efterlysesJag känner ingen som har kvar omslaget till sina respektive strumpbyxor. Ingen. Och till skillnad från jeans så saknar alla strumpbyxor lapp. Så när favoriterna går sönder finns det inga som helst spår av dess ursprung, ingen möjlig ledtråd till var de köptes, vilket märke de tillhör eller ens vilken storlek.

Håll upp 2 strumpbyxor bredvid varandra och försök avgöra storlek och modell – de flesta fixar inte det. Butikspersonal fixar det definitivt inte.

 

Därför blir man hänfört lycklig när man hittar en modell som inte möblerar om bland de inre organen, inte orsakar bilringar på annars slanka kroppar och alltså inte gör det omöjligt att bära snäv klänning med både heder och stolthet i behåll.

Därför blir man smått förtvivlad när det går en maska på hälen som orsakar en reva som likt ett flygplansspår snabbt stiger uppför benet. Man ser hur veckor, för att inte säga månader av besviket sökande klättrar uppför låret som ett tecken på annalkande onda tider där favoritkläderna måste hänga kvar i garderoben och man faktiskt har anledning att stå hemma i morgonrock och utbrista att man inte har några kläder.

Desperat försöker man hindra vidare förödelse med till exempel nagellack. Det kan funka, om revan inte hunnit förbi hälen, men det har den ju alltid.

Men kom igen nu, det där är det ingen som ser, säger någon.

– Verkligen…?

strumpjävel

 

*personlig uppskattning baserad på ett halvt kvinnoliv av strumpbyxestatistik.

4 Comments

  • Petter says:

    Kalla mig gärna knäpp för det är jag kanske som man och strumpbyxanvändare. 😀 Jag BEHÅLLER förpackningen för att veta vad jag köpt om jag köper sådant jag normalt inte köper. Strumpbyxor är som bekant inte likadana från år till år eller modell.
    Det är inte mycket jobb att klippa bort en bit av förpackningen och spara. Eller varför inte fota av med mobilen så har du alltid med dig förpackningne. Hahaha..
    P.S Jag ser lagningar med nagellack men det är nog för att jag spanar in benen. D:S

    • Lisa says:

      Tycker inte man kan kallas knäpp bara för att man som karl använder strumpbyxor… nu kan man förstås vara knäpp ändå, men jag tror inte man kan skylla strumpbyxor för sådant. Du är alldeles uppenbarligen mer organiserad än mig. Och mina vänner. Vilket nog vid närmare eftertanke inte är särskilt svårt att vara. Jag ska definitivt försöka spara en förpackningsbit nästa gång 🙂

  • Peter says:

    Hej jag gillar strumpbyxor också min flickvän gillar om jag hår strumpbyxor på sig. Den är normal bra kläder, och många män gillar strumpbyxor.

    • Kjelle, 70+ says:

      Jag köpte ofärgat nagellack, efter tips från frugan, men det blir ju vitt efter att det torkat. Spelar väl ingen roll under jeansbyxorna men på sommaren använder jag shorts. Bra med supportstrumpbyxor av nylon för åderbråcken. Började med bomullsstödstrumpor men de invävda trådarna gjorde djupa märken i huden med sår som följd. Varning för dessa alltså om man har känslig hud.

Leave a Comment